På vägen såg vi också Urriðafoss som inte kommer att finnas mer om fem år. Ledsamt värre, naturen får ge vika för det moderna samhället. Det samma tänkte hända med Gullfoss på 1920-talet. Otroligt och otänkbart tänker man kanske idag. Därifrån fortsatte resan sedan med de vanliga turistgrejerna som hör till golden circle. Rekommenderar den längre rutten! Vägen var otroligt hal och gjorde det hela lite mer spännande. Mamma satt och bet tunga. Men vi om hem välbehållna!
| Mitt ute i ingenstans! Så vackert. |
| Kartläsarn |
| Hästhinder |
| Pylsu vagninn, mitt ute i ingenstans. |
| Strandkirkja, Islands rikaste kyrka |
| Ståtligt värre |
| Några exempel på isländska namn |
| Trapporna hade sett sina bästa dar |
| Farsan vid Urriðafoss |
| Bilen, pappa och mamma |
| Urriðafoss |
| Vägen var så hal så hal! Bussarna förberedde sej så här. |
| Dagens Gullfoss |
| Så började det skymma då vi kom till Þingvellir |
| Det var det! |
Tack Ellen, vi är hemma! Det var jätteroligt att få se dig, njut nu av dina sista veckor! Mamma.
SvaraRadera